Robert Johansson ny fysansvarig för landslagsverksamheten

Uppvuxen i idrotten, spelat på elitnivå och coachat coacher inom amerikansk fotboll. Nu ska Robert Johansson, 45, få fart på fysen inom anerikansk fotboll. 

Robert Johansson, fysansvarig SAFF med särskilt fokus på landslagen.

Foto: Thomas Björn, Idrottens Kraft

Robert Johansson tillträder som fysansvarig på Svenska Amerikansk Fotbollförbundet i dagarna. Från årsskiftet är det full fart.

Vem är han då, Robert Johansson?
– Jag är gift och ett barn. Skrevs in i Leksands ishockeyskola som femåring där jag spelade några år innan jag bytte till Djurgården där jag även spelade ”vanlig” fotboll. Jag är uppvuxen inom elitidrotten på den tiden det ansågs okej att elitsatsa inom barnidrotten. Gjorde ett år i USA som utbytesstudent på high school och upptäckte amerikansk fotboll som jag fortsatte med när jag kom hem. Jag spelade för Täby Flyers, Arlanda Jets och Stockholm Mean Machines, där jag var med och tog nio SM-guld och även coachade. Under dessa år åkte jag tillbaka till USA där jag fick möjligheten att coacha hos ett D2-collegelag i Kansas. Jag har i olika omgångar både spelat och coachat i såväl juniorlandslaget som herrlandslaget, och även hjälp till att coacha coacher inom landslagen.
– Jag är utbildad på både Bosöns Idrottsfolkhögskola och GIH.

Vad är bra fysik?
– När du är bra på de fysiska grundegenskaper som den specifika sporten kräver av dig som spelare för att kunna prestera på planen. När spelaren kan hoppa, springa, flytta på en vikt och hantera sin egen kropp, blir det enklare att utföra de tekniker och strategier som fotbollstränaren begär för just sitt spelsystem.

– För att veta vad som anses vara en ”bra” nivå behöver vi göra en omvärldsanalys och se vad våra motståndare klarar av inom de fysiska grundegenskaperna. Först då kan vi säga vilken nivå som är bra, eller vad som krävs för att kunna skapa en förutsättning för att tävla på en hög nivå.

Hur är det ställt med fysiken hos de svenska spelarna?
– Det finns de som klarar sig bra, men sett över lag är det inte så bra. Vi är starkare än tidigare, men också långsammare och mer orörliga. Det saknas explosivitet, att kunna starta och stanna snabbt. Det märks också i spelet, det går inte tillräckligt fort. Svensk fotboll är som en gammal Volvo 240: Trögstartad och långsam, men helt okej när den väl kommer upp i fart. Fotbollen i USA är mer som en Funny Car: Full fart från början.

Var behöver vi sätta in resurserna speciellt?
– Pee Wee, U15 och U17, det vill säga precis före och under puberteten. Där och då får vi störst utväxling. Allt som sker efter puberteten tar längre tid att utveckla. Jag tror även att det gäller att kunna erbjuda och visa för de som har intresse och ett driv att utvecklas, vad som är viktigt och relevant.

– För att förändra miljön behöver vi jobba långsiktigt och förändra från botten. För att få en snabb förändring behöver vi få med våra bästa spelare på resan så att de kan sätta en ny standard.

Hur ska du skapa förändring och utveckling?
– Nyckeln är att tydliggöra så att varje spelare vet vad som krävs på sin position. En linebacker exempelvis har ingen nytta av att vara stark som en oxe om han eller hon inte är kan röra sig snabbt och ta sig fram till sin motståndare. Detsamma gäller en receiver. Det är ingen idé att ligga i gymmet och göra 200 kilo i bänkpress när det är snabbhet han eller hon behöver. Ut och träna snabbhet istället.

– Genom att belysa den eller de viktigaste fysiska grundegenskaperna för varje position, tror jag vi kan få spelare att träna på saker som gör skillnad. Det finns ingen vinning i att träna på saker som inte kommer att hjälpa spelet på planen.

Du pratar om fysiska kravprofiler. Vad är det?

– Det är ett sätt att bryta ned och analysera spelet ur ett fysiologiskt och biomekaniskt perspektiv. På det sättet går det att prioritera vissa fysiska egenskaper som är viktigare än andra för olika positioner. Jämför vi dessa egenskaper med spelare runt om i världen blir bilden väldigt tydlig.

– Det gäller även för mig att lyssna på landslagsledningen om vad för slags spelare de behöver – och nå ut till föreningarna där den dagliga träningen äger rum med budskapet, så att det tränas rätt i hemmiljön.

Hur kan fysiken påverka Sveriges resa till en toppnation i Europa?
– Alla landslag förbereder sig väldigt lika när det kommer till lägertimmar. Det innebär att den fotbollsspecifika utvecklingen eller toppningen är mer eller mindre likadan mellan Sverige och exempelvis Tyskland eller USA. Där vi kan göra störst skillnad är genom att förbereda oss fysiskt. Om till exempel två defensiva backar är lika bra fotbollsspelare, men den ena springer 40 yards på 4,9 sekunder och den andra på 4,5 sekunder, kommer bara en av dem att kunna tävla med en riktigt duktig wide receiver. Oavsett hur duktig han eller hon är på de tekniska och taktiska delerna.

Bör fysisk träning ske i grupp eller enskilt?

– Fördelen med detta är att den fysiska träningen är något spelaren kan utföra på egen hand, det kräver inte lagkamrater eller ens en coach. Träning för amerikansk fotboll är en fördelning på 80/20 när det kommer till fysträning jämfört med fotbollsträning. Traditionellt inom svensk idrott jobbar vi omvänt. Många tränare pratar om att ”vill man bli bra på ishockey behöver man träna mer ishockey”. Amerikansk fotboll har förstått innebörden av att bygga en atlet, för att sedan göra honom eller henne till en linebacker eller offensiv linjespelare.

Vad betyder det här för teknikträning och spelträning?

– Genom att bygga upp fysiken hos alla svenska spelare kommer vår teknikträning och spelträning att kunna utföras snabbare och effektivare. Och då kan vi konkurrera med de bästa nationerna. Vi svenskar är och har alltid varit bra på lagidrotter, så spelet är inte det största problemet.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Mer tid så att jag hinner med allt som ska göras.

Thomas Björn